Augustinsson, S. & Brynolf, M. (2009). Rektors ledarskap, komplexitet och förändring. Lund: Studentlitteratur.
Bennett, N. (2008). Distributed Leadership and IT. In Joke Voogt and Gerald Knezek (Eds.) International handbook of information technology in primary and secondary education. New York Springer.
Berg, G. (2003). Att förstå skolan: En teori om skolan som institution och skolan som organisation. Lund: Studentlitteratur.
CONTEMPORARY EDUCATIONAL TECHNOLOGY, 2014, 5(4), 302-315
313
Berg, G. (2011). Skolledarskap och skolans frirum. Lund: Studentlitteratur.
Björkman, C. (2008). Internal capacities for school improvement: Principal´s views in Swedish secondary schools. Umeå: Pedagogiska institutionen, Umeå Universitet.
Björkman, C. (2011). Skolans ledarskap som intern förbättringskapacitet. In J. Höög & O. Johansson (Eds.) Struktur, kultur och ledarskap. Lund: Studentlitteratur.
Bryderup, I.M. & Kowalski, K. (2002). The role of the local authories in the integration of ICT in learning. Journal of Computer-Assisted Learning, 18, 470-479.
Denscomb, M. (2009). Forskningshandboken för småskaliga projekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Dexter, S. (2008). Leadership for IT in Schools. . In Joke Voogt and Gerald Knezek (Eds.) International handbook of information technology in primary and secondary education. New York: Springer.
Ekholm, M., Blossing, U., Kåräng, G., Lindvall, K., & Scherp, H.Å. (2000). Forskning om rektor – en forskningsöversikt. Stockholm: Skolverket.
Elmore, R. (2008). Leadership as the practice of improvement. Improving school leadership, Volume 2: Case studies on system leadership. OECD publication. Available at: http://www.teindia.nic.in/Files/Improving_sch_Leadership/Improving_Sch_L...
Erstad, O. (2011). Digitalt kompetanse i skoler. In Ola Erstad & Trond Eiliv Hauge (Eds.) Skoleutvikling og digitalemedier: Kompleksitet, mangfold, ekspansiv läring. Oslo: Gyldendal Akademisk.
Ertmer, P. & Ottenbreit-Leftwich, A. (2010). Teacher technology change: How knowledge, confidence, beliefs, and culture intersect. Journal of Research on Technology in Education, 42(3), 255-284.
Fejes, A. & Thornberg, R. (2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Friedman, V. (2001). Action Science: Creating Communities of Inquiry in Communities of Practice. I P. Reason och H. Bradbury (Eds.) Handbook of action research. London: Sage.
Grensjö, B. (2002). Erfarenheter sprids – Kunskaper används? Enkätstudie bland KK-stödda mindre skolutvecklingsprojekt. Pedagogiska Rapporter, Nr 67. Umeå: Pedagogiska Institutionen, Umeå Universitetet.
Grosin, L. (2003). Forskning om framgångsrika skolor som grund för skolutveckling. In G. Berg & H-G. Scherp (Eds.) Skolutvecklingens många ansikten. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Hallerström, H. (2006). Rektors Normer i ledarskapet för skolutveckling. Lunds universitet: Sociologiska institutionen.
Hallin, A & Karrbom Gustafsson, T. (2012). Projektledning. Malmö: Liber.
Hallinger, P. & Heck, R. (1998). Exploring the principal’s role in school effectiveness. School Effectiveness and School Improvement, 9(2), 157-191.
Harris, J., Mishra, P. & Koehler, M. (2009). teachers’ technological pedagogical content knowledge and learning activity types: Curriculum-based technology integration reframed. Journal of Research on Technology in Education, 41(4), 393-416.
CONTEMPORARY EDUCATIONAL TECHNOLOGY, 2014, 5(4), 302-315
314
Hopkins, D. (2008). Realizing the potential of system leadership. In B. Pont, D. Nusche, D. Hopkins (Eds.) Improving school leadership, Volume 2: Case studies on system leadership. OECD publication. Available at: http://www.teindia.nic.in/Files/Improving_ sch_Leadership/Improving_Sch_Leadership_OECD-Vol-2.pd.
Hu, P.J., Clark, T.H. & Ma, W.M. (2003). Examining technology acceptance for school teachers: A longitudinal study. Information and Management, 41(2), 227-241.
Höög J. & Johansson, O. (2011). Struktur, kultur, ledarskap – Ett projekt och dess resultat. In J. Höög & O. Johansson (Eds.) Struktur, kultur och ledarskap. Lund: Studentlitteratur.
Höög, O., Johansson O., & Olofsson, A. (2005). Successful principalship: The Swedish case. The Journal of Educational Administration, 43(6), 595-606.
Kvale, S. (2008) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, P. (2004). Förändringens villkor. En studie om organisatoriskt lärande och förändring inom skolan. Avhandling, Stockholm: Handelshögskolan.
Larsson, P. & Löwstedt, J. (2010). Strategier och Förändringsmyter, ett organisationsperspektiv på skolutveckling och lärares arbete. Lund: Studentlitteratur.
Law, N. (2008). In search of explanations. In N. Law, W.J. Pelgrum & T. Plomp (Eds.), Pedagogy and ICT use in schools around the world: Findings from IEA SITES 2006 study. Dordrecht: Springer.
Ottestad, G. (2013). School leadership for ICT and teacher´s use of digital tools. Nordic Journal of Digital Literacy, 1(2), 107-125.
Petersen, A-L. (2010). Pedagogiskt ledarskap i matematikundervisning. I S. Lagrosen, U. Lundh Snis & E. Nehls (Eds.) Lärande i och för det nya arbetslivet. Lund: Studentlitteratur.
Petersen, A-L. (2012). Matematik behöver också en berättelse, om pedagogiskt ledarskap med fokus på elevens motivation. Acta Didactica Norge - Internasjonalt tidsskrift för fagdidaktisk forsknings-og utviklingsarbeid, 6(1), 1-17.
Petersen, A-L. (2013). Utvärdering av matematikprojekt i en kommuns fyra högstadieskolor år 2012. Rapport i Högskolan Västs rapportserie, Nr 2013:1. Available at: http://hv.diva-portal.org/smash/get/diva2:600103/FULLTEXT01.pdf
Petersen, A-L. & Bunting, L. (2012). Pedagogical use of laptops in one-to-one environment in a Swedish primary school. In Contemporary Educational Technology, 3(4), 249-264.
Pont, B., Nusche, D. & Moorman, H. (2009). Förbättrat skolledarskap. OECD-rapport, Politik och Praktik, vol. 1. Stockholm: Skolverket.
Schibeci, R., MacCallum, J., Cumming-Potvin, W., Durrant, C., Kissane, B. & Miller, E-J. (2008). Teachers’ journeys towards critical use of ICT. Learning, Media and Technology. 33(4), 313-327.
Silverman, D. (2006). Interpreting Qualitative Data (3 ed.). London: Sage.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2013). SIRIS database. Available at: http://siris.skolverket.se/siris/f?p=Siris:1:0
CONTEMPORARY EDUCATIONAL TECHNOLOGY, 2014, 5(4), 302-315
315
Stedøy, I.M. (2006). Hur blir man en duktig matematiklärare? In J. Boesen; G. Emanuelsson. A. Wallby, & K. Wallby (Eds.), Lära och undervisa matematik – Internationella perspektiv. Göteborg: Nationellt Centrum för Matematikutbildning.
Stuart, L.H., Mills, A.M. & Remus, U. (2009): School leaders, ICT competence and championing innovations. Computers and Education, 53(3), 733-741.
Ärlestig, H. (2011). Vardagssamtal och rektors pedagogiska ledarskap. I J. Höög & O. Johansson (Eds.), Struktur, kultur, ledarskap – Förutsättningar för framgångsrika skolor. Lund: Studentlitteratur
Thank you for copying data from http://www.arastirmax.com